Det här är absolut inte en dålig film men upp till första filmens höjder når den inte! Det är också en helt annan typ av film egentligen. Den bygger inte lika mycket på överraskning för de iblandade som i första filmen och det mesta av den går åt till biljakter.
John Jarrattär tillbaka som galningen Mick Taylor och det är en fröjd att se hans vansinne. Det finns helt enkelt ingen hejd på honom. Han älskar sitt Australien och ingen utlänning ska få komma och göra sig lustig över honom. Han eller henne blir det synd om och vi som har sett första filmen vet att han inte kommer att lägga fingrarna emellan eller fega ur det han säger att han ska göra.
Jag hade mina tvivel om den här, det ska erkännas. Om det överhuvudtaget var möjligt att göra en film till utan att upprepa samma sak en gång till var tveksamt. Men jag måste säga att man lyckas med den bedriften. Det är inte samma sak en gång till men det är å andra sidan en ganska tjatig film. Biljakterna avlöser varandra och det är inte förrän framåt slutet som det kan bli frågan om den fångenskap och tortyr vi förväntar oss. Slutet är också det bästa i filmen.
Överlag är jag nog besviken men det är trots allt en välgjord film och de flesta skådespelarna sköter sig bra. De får visserligen inte så många känslor att spela med men det de får funkar. Och jag vill hellre fria är fälla när jag ger filmen…
6/10